En intressentanalys är en kartläggning av alla personer, grupper och organisationer som påverkar eller påverkas av ett projekt eller en verksamhet. Du identifierar intressenterna, bedömer vilket inflytande och intresse var och en har, och bestämmer hur de ska hanteras: vilka som ska involveras, vilka som behöver information och vilka du bara behöver bevaka. Resultatet är en plan för vem projektet ska kommunicera med, när och hur.
Den här guiden går igenom analysen steg för steg, med matris, mall och de misstag som oftast gör att viktiga intressenter missas.
Vad är en intressentanalys och varför är den viktig?
En intressent är en person, en grupp eller en organisation som kan påverka förutsättningarna för projektet eller som påverkas av resultatet. Det kan vara chefer som fattar beslut som påverkar budgeten, medarbetare som ska använda det nya arbetssättet eller kunder som märker förändringen.
Analysen är viktig av tre skäl:
- Du hittar stöd och motstånd tidigt. En chef som saknar entusiasm för projektet kan se till att de personer du behöver aldrig blir tillgängliga. Upptäcker du det i förväg kan du inleda en dialog innan motståndet växer.
- Nyttan uteblir annars. Ett projekt kan levereras tekniskt korrekt men ändå misslyckas om användarna inte förberetts på förändringen.
- Kommunikationen hamnar rätt. Varje intressent får rätt information vid rätt tidpunkt i stället för samma utskick till alla.
Intressentanalys används i projekt, i strategi- och hållbarhetsarbete och i ledningssystem. Enligt ension.se kräver ISO 9001 i kapitel 4.2 att organisationen tar reda på vilka intressenterna är och vilka krav de ställer.
Vilka är intressenterna i ett projekt?
Intressenter delas vanligtvis in i interna och externa:
| Typ | Exempel |
|---|---|
| Interna intressenter | Projektledare, projektgruppen, medarbetare, chefer, ledningsgrupp, ägare, projektsponsor |
| Externa intressenter | Kunder, användare, leverantörer, myndigheter, investerare, samarbetspartner, närsamhället |
En enkel kontrollfråga från Asana är: kommer arbetet vi gör att påverka den här personen? Är svaret ja är personen en intressent. Komplettera med frågorna vem som är intresserad av projektet, vem som kan påverka det och vem som kan godkänna eller stoppa det.
Så gör du en intressentanalys: guide i fem steg
- Avgränsa syftet. Bestäm vilket projekt, beslut eller vilken process analysen gäller. Utan avgränsning blir listan oändlig.
- Identifiera alla tänkbara intressenter. Samla en blandad grupp, eftersom fler perspektiv ger en bredare bild. Skriv en intressent per post-it-lapp, först var för sig och sedan tillsammans. Var konkret: “inköpsavdelningen” är bättre än “organisationen”.
- Gör en analys av intressenterna. Beskriv för varje intressent vilka krav och förväntningar de har, hur de påverkas och vilken inställning de har till projektet. Komplettera vid behov med intervjuer eller enkäter.
- Placera in intressenterna i matrisen efter inflytande och intresse (se nästa avsnitt) och prioritera.
- Gör en plan och följ upp. Bestäm hur varje grupp ska hanteras, vem som ansvarar och hur ofta ni ska kommunicera. Gå igenom analysen vid varje ny fas, eftersom en och samma intressent kan ha olika påverkan under projektets livscykel.
Steg 2 tar ofta längst tid, och det är rätt. De flesta misstag i en intressentanalys handlar om intressenter som aldrig kom med på listan.
Matris för analys av intressenter: inflytande och intresse
Den vanligaste modellen sorterar intressenterna i fyra rutor utifrån hur stort inflytande de har över projektet och hur stort intresse de har av det:
| Lågt intresse | Högt intresse | |
|---|---|---|
| Högt inflytande | Håll nöjda: stäm av vid viktiga beslut | Samarbeta nära: involvera och rådfråga ofta |
| Lågt inflytande | Bevaka: allmän information räcker | Håll informerade: regelbundna uppdateringar |
Gruppen med högt inflytande och högt intresse är ofta chefer, beställare och nyckelpersoner hos leverantörer. Dem ska du lägga mest tid på. Gruppen med högt inflytande men lågt intresse är lätt att glömma, men kan bromsa hela arbetet om den känner sig förbigången. Matrisen är också ett bra underlag för att välja vilka som ska bjudas in till ett möte.
Mall för intressentanalysen
En mall behöver inte vara avancerad. Ett kalkylark med följande kolumner räcker för de flesta projekt:
| Intressent | Intern/extern | Krav och förväntningar | Inflytande (1–3) | Intresse (1–3) | Inställning | Åtgärd och kanal | Ansvarig |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundtjänstens medarbetare | Intern | Enkelt system, utbildning före start | 2 | 3 | Avvaktande | Workshop och månadsbrev | Projektledare |
Fyll i en rad för varje intressent. Kolumnen “Åtgärd och kanal” blir sedan stommen i projektets kommunikationsplan. Färdiga mallar finns även hos bland andra SKR och projektmallar.se.
Vanliga misstag
- Att göra analysen ensam. En projektledare ser bara sin del av organisationen.
- Att bara tänka internt. Leverantörer, myndigheter och slutanvändare missas ofta.
- Att stanna vid listan. En lista utan prioriteringar och åtgärder är ingen intressentanalys.
- Att aldrig uppdatera. Nya intressenter dyker upp och gamla byter inställning. I den löpande verksamheten passar det att se över analysen en gång per år och vid stora förändringar som nya lagkrav eller en omorganisation.
Intressentanalysen fungerar bra tillsammans med andra verktyg. En SWOT-analys eller nulägesanalys visar var verksamheten står, och intressenter med starkt motstånd bör tas upp i projektets riskanalys.
Intressentanalys eller kommunikationsplan?
De förväxlas ibland men är två olika saker. Intressentanalysen svarar på vilka som berörs och hur viktiga de är. Kommunikationsplanen svarar på vad som ska kommuniceras, i vilka kanaler, hur ofta och av vem. Analysen kommer därför först: utan en tydlig bild av intressenterna vet du inte vem planen ska nå. Inom hållbarhetsarbete följs analysen ofta av en intressentdialog, där de viktigaste intressenterna får säga vad de själva tycker är viktigast.


